Lungsoten…

Ett läkarbesök bekräftar farhågorna. Lungsoten har än en gång slagit till. Far blir remitterad till Sundsvalls sanatorium för vård. Nu följer en tid av väntan och oro. Hans önskan var att få komma till Österårens sanatorium, som ligger närmare, det  skulle vara lättare att ta sig dit. År 1946 fans ingen farbar väg till Bysjön. Ej heller var telefon var mans egendom. Post gång var tredje dag. Sjukersättnig och sjuktaxi fanns heller inte. att tillgå.  Men väskan stod packad och klar i väntan resdag.

När den dagen kom, var det att ta väskan och traska iväg de 5 km till Östansjö och åka med postbilen till Junsele. Därifrån ta bussen till Tågsjöberg, för att åka rälsbuss till Långsele och tåg därifrån till Sundsvall. En droska förde honom den sista biten fram till Sanatoriet.

Brev nr 1.

Sundsvalls sanatorium 4 avd.                            den 29/3 1946                                                            Kära Ada och alla hemma

Ja nu är jag på sanatoriet. Här syns det nog bra. jag kom på bra sal. Vi är 10 st. på salen, nästan friska varandra en. Även jag mår otroligt bra. Resan  var nog arbetsam, men jag klarade den fint , ingen feber. Men nog är det lite krångligt att ta sig hit för en som aldrig rest förut. Nån undersökning har jag ej genomgått, endast sänka, blodprov och undersökning av uppkastning. Jag mår som sagt bra, hoppas att Ni gör det också. Nu har det väl regnat hemma. Då du skriver tala om hur ni mår och hur proven visa.

Kära hälsningar      Johan                 4de avd. sanatoriet      Sundsvall

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.